En Systerrelation. 

Jag och min syster har haft en speciell relation sĂ„ lĂ€nge jag kan minnas. Jag vet egentligen inte hur bra den alltid varit men jag minns att jag alltid försökt skydda och ta hand om min syster. Ett jobb som varit allt annat Ă€n lĂ€tt mĂ„nga gĂ„nger och ett jobb dĂ€r skuldkĂ€nslorna, uppgivenheten och ilskan nĂ€stan kvĂ€vt mig emellanĂ„t. 

Min syster Ă€r 2Ă„r yngre Ă€n mig. Hon har alltid varit en person som gĂ„tt sin egen vĂ€g, som skapat bĂ„de glĂ€dje och rabalder kring sig. Hon kallades biet i slĂ€kten för hon hade ett otroligt hĂ€ftigt temperament som liten och hon och farfar kom absolut inte överens. Jag vet egentligen inte varför. Kanske för att dom innerst inne var ganska tjurskalliga bĂ„da tvĂ„. 

Jag har nog alltid varit ganska ordentlig. En skötsam flicka som gjorde det jag skulle utan nĂ„gra direkta krusiduller. Man skulle nog kunna sĂ€ga att mellanmjölken var min avbild. 

Eller var jag sĂ„ perfekt? Jag kanske blev det automatiskt eftersom min syrra alltid var den som försökte fuska pĂ„ proven, alltid va den som snodde godis frĂ„n vĂ„ra godispĂ„sar och va den som pyntade en koja med porrblaskor ihop med grannen?!  Kanske? Jag vet inte.. 

Just den hĂ€r skötsamheten och beskyddande delen i mig Ă€r nog nĂ„got som jag tror att min syster mĂ„nga gĂ„nger bĂ„de hatat och Ă€lskat. Att jag jĂ€mt varit ”perfekt”. 

Perfekt i det hĂ€r sammanhanget betyder absolut inte högsta betyg i skolan eller bĂ€st i allt. Men perfekt i det hĂ€nseende att jag skapade ganska lite brĂ„k runt mig och vara ganska duktig och skötsam generellt. Jag kan verkligen förstĂ„ att jag ibland varit en ganska irriterande syster, speciellt nĂ€r man sjĂ€lv Ă€r en vild sjĂ€l som skapar dramatik runt sig hela tiden. 
DĂ€remot har det nog varit skönt att alltid ha nĂ„gon som finns dĂ€r nĂ€r det ena efter det andra gĂ„r Ă„t helvete. En trygg hamn dĂ€r det Ă€r lugnt o skönt. NĂ„gon som alltid försvarar och skyddar nĂ€r du hittar pĂ„ det ena efter det andra. 

NĂ€r min mamma dog nĂ€r jag var 21Ă„r gammal sĂ„ tog den hĂ€r beskyddande rollen en ny tappning dĂ€r jag i princip tog pĂ„ mig rollen som en extramamma till min syster. En roll som var dömd att misslyckas. 

Den beskyddande delen höll pĂ„ att dra ner mig och det var den som tillslut nĂ€stan tog död pĂ„ vĂ„r relation. Jag tog för mycket ansvar, bar för mycket av det som hĂ€nde i min systers liv pĂ„ mina axlar (och det var ju ganska mycket som hĂ€nde nĂ€r man Ă€r 19Ă„r, förlorar ens mamma samtidigt som man kommer ut ur garderoben och ska in i vuxenlivet) och hon började ta för givet att jag alltid skulle finnas dĂ€r pĂ„ hennes villkor. Det ledde till en respektlöshet och mycket sĂ„rade kĂ€nslor. 

BĂ„de jag och min syster har nog haft mer hĂ€ndelserika liv Ă€n i princip nĂ„gon jag kĂ€nner. Vi har varit med om mer sorg Ă€n mĂ„nga behöver uppleva under en livstid och vi har behövt kĂ€mpa oss igenom enormt tuffa hĂ€ndelser. PĂ„ olika sĂ€tt, men Ă€ndĂ„ med den gemensamma nĂ€mnaren att vi stĂ„ngat oss blodiga för att orka med vardagen. 

Men trots allt vi gĂ„tt igenom, trots att vi fick ta en paus frĂ„n varann för att bygga upp vĂ„r relation pĂ„ nytt sĂ„ finns det ingen jag har det band till som jag har med min syster. 

Det Ă€r henne jag alltid sett upp till för att hon alltid har vĂ„gat. Det Ă€r henne jag Ă€lskar för att hon stĂ€ller sig och dansar naken medan tuttar och rumpa guppar för att fĂ„ mig att skratta. Det Ă€r hon som kĂ€mpat sig tillbaks efter att kört förhĂ„llande och relationer i botten. Det Ă€r hon som trots all skit alltid stĂ€ller upp för- och Ă€lskar mina barn grĂ€nslöst. Hon Ă€r bĂ€st. För hon Ă€r min syster. 

Mockidikk- mitt företags namn Ă€r döpt efter min syster. Eller snarare efter lĂ„tsasordet hon anvĂ€nde nĂ€r hon var liten. I min mening, vĂ€rldens hĂ€rligaste ord. 

Publicerat av

Jag heter Anna Nord, Jag Ă€r en 35Ă„rig 4-barnsmamma med lĂ€tt störd humor och en faiblesse för ”tĂ€nk om filosofier". Hoppas du gillar bloggen! Glöm inte prenumerera sĂ„ du inte missat nĂ„gra crazy! Vill du kontakta mig maila mig pĂ„ anna@mockidikk.se

Kommentera