Till minne av tjuren Oscar- klappad, älskad, matad och uppäten. 

Jag är uppvuxen på en gård på landet utanför Varberg. Min farmor och farfar var bönder, min mormor och morfar var bönder och även deras föräldrar innan dem. 

Jag såg precis ett videoklipp på Facebook som sprids av veganer som en demonstration för hur vidrigt alla mjölkkor har det och därmed vilka vidriga människor vi icke-veganer är som dricker mjölk eller äter något från djurriket generellt. Helt ärligt så blir jag så fruktansvärt ledsen. Det är som att få en kniv i hjärtat för den bild som sprids är långt ifrån den verklighet jag växt upp i. 

För mig så är inte att ha köttdjur en blodig massaker där djuren misshandlas eller mjölkproduktion är en enda lång plågsam process för korna. 

För mig är köttproduktion att ta hand om små tjurkalvar genom att mata, klappa och låta dem suga på min hand. För mig är det att (försöka) leda runt vilda Oscar i en grimma på väg till hagen. För mig är det stolliga djur som släpps ut på våren och som går och betar ljumna sommarkvällar. För mig är det att inse att Oscar blivit en 800kg tjur som inte är så liten längre. För mig är det att stå bredvid min mamma eller pappa och vinka hej då till tjurarna med tårar i ögonen. Ingen tyckte att det var roligt. Ingen tjur var smutsig, slagen eller illa behandlad. Dom hade ett ganska härligt liv med kompisar, grönbete och kärlek. Jag är uppväxt i den miljön och jag har aldrig någonsin sett det som en smutsig industri. Det är ett kretslopp så att vi ska få mat. 

Min bästa kompis hade kor och min farmor och farfar hade kor. Jag tyckte det var otroligt fascinerade att alla kor i princip hette Regina eller Rakel hemma hos farmor och farfar. (Det fanns fler namn, men jag kommer inte ihåg dem). Det var ju för att alla Reginas döttrar fick heta samma namn. Jag älskade lugnet som var när man kom in till kossorna, de är faktiskt lite som i en Walt Disneyfilm. Lugna, sävliga och mysiga. Ibland fick vi sitta på någon av dem och varje gång slickade de på en med sina sträva tungor. 

Ja, kossorna fick kalvar varje år för att hålla igång mjölkproduktionen. Ibland via insemination men ofta genom att gårdens tjur fick ha lite socialt umgänge med dem ute på grönbetet (vilket drömliv för honom) . Jag var med när några av korna inseminerades och det är en väldigt lugn händelse. Ungefär som en gynundersökning som vi tjejer gör årligen. Och alla de som är förskräckta inför delen när kossorna kan få in en arm i sig antingen vid insemination eller för att hjälpa kalven ut, så ska man ju ändå ha med sig storleksförhållandet mellan oss och en ko samt hur en tjur-penis ser ut. Det är ju ingen 10cm männsikosnopp direkt. (Och tro mig, ingen veterinär eller människa vill stoppa in sin hand där bara för att vara elaka mot djuret.)

Jag har aldrig någonsin sett något som tyder på att en ko är en slit och slängprodukt som dräneras på energi tills hon blodig ramlar ihop och då dödas. Min farfars kor klappades varje dag och var otroligt tama och snälla. Mådde de dåligt så var veterinären där på ett kick för att ge dem medicin. 

Det många inte förstår är ju att korna är ens levebröd. De är det viktigaste man har och man månar om dem och bygger upp en relation under många år. 

Jag säger inte att det inte finns dålig djurhållning men jag säger att det finns väldigt mycket bra också. Världen är inte svart eller vit. Väljer man vegetariskt så får man förstå att man är man med och urarmar jorden för det är inte bara att odla om och om igen. Får jorden vila några år och bli naturligt gödslad av kor något år så kan man sen använda den igen. På vår gård var allt ett kretslopp mellan djur och odling och det många glömmer är att för att kunna odla ekologiskt utan kemikalier behöver vi naturligt stallgödsel som kommer från djurhållning. 

Vi har glömt att man förr i tiden anpassade sitt levnadssätt efter de förhållande jorden hade där man bodde. Det är ju fantastiskt att kunna använda kokosolja, avocado, tofu, nötter etc i sin kosthållning men då får man ju förstå att det fraktats hit och vilken miljöpåverkan det har? Hur påverkar de människorna där det framställs? Hur många vilda djur dör för att odlingar tar över för att tillgodose en annans världsdels behov? Hur mycket regnskog behöver skövlas för att framställa det sojaprotein som vi har i quorn? Hur sunt är det med alla kemiska substanser som finns i mycket vegansk/vegetarisk föda? 

Jag tycker absolut att det är sunt att ha en varierad kosthållning och det finns mängder av vegetariska alternativ som är fantastiska men den här hetsjakten på alla som äter kött eller mjölkprodukter tycker jag är precis lika vidrig som all annan farlig extremism. Vill man vara vegan och har bestämt sig för att det är bästa alternativet för sig själv så är det hel ok men man kanske ska tänka sig för innan man dömer alla andra och vad det skulle ha för konsekvenser om hela världens befolkning bara skulle äta fisk, odlade grönsaker eller kemikalieframställt protein. Vad skulle hända om vi slog pendeln helt åt ert håll? 

Jorden är ett kretslopp mellan oss djur och människor och finns det några som förstår det så är det bönder för utan den förståelsen överlever de inte. De människor som tror sig veta, som dömmer på ”fakta” som sprids på sociala medier. Det är de som är de farliga för vår jord. 

– för alltid bondjänta i hjärtat! 

Publicerat av

Jag heter Anna Nord, Jag är en 35årig 4-barnsmamma med lätt störd humor och en faiblesse för ”tänk om filosofier". Hoppas du gillar bloggen! Glöm inte prenumerera så du inte missat några crazy! Vill du kontakta mig maila mig på anna@mockidikk.se

Kommentera