Jagad av en gnagande mage! 

Idag vaknade jag av en gnagande känsla i magen. Som att jag är supernervös och något stort är på gång. 

Det jobbiga är att jag inte vet vad som är på gång. Vi har inga direkta planer idag förutom gårdsfix. Jag undrar verkligen vad det är min kvinnliga intutionsmage försöker säga mig. 

Hmm, vad hände igår? 

Jag hade en deadline på ett uppdrag som jag hann med och gjorde klart. 

Jag gjorde certifieringsprov som jag klarade

Jag hann med att träna hästen 

Hmm, kan inte komma på vad jag glömt?! 

Vi kollade på en film som handlade om en hunds liv, kan det vara att vi ska köpa en hund idag? 

Det fanns även getter i den filmen och en liten Killing vore väl kul? En gammal granne frågade i torsdags om vi har getter så det kanske är det vi måste köpa idag? 

Eller några nya höns? 

Och vår Shettis är ju ett riktigt busfrö, kanske måste jag köpa en sulky så vi kan motionera henne mer? 

Nya shorts, jag måste köpa nya shorts för visst ska det bli fint väder idag?! 

Naaaaaaj, nu kom jag på det. Innan jag somnade igår så tänkte jag att jag verkligen borde börja springa (flåsa, stappla, släpa) för jag läste i någon blogg hur bra det är för hjärnan. Och just nu försöker jag elda upp min hjärna så därför vore det ju ett smart drag. Efter en 4-5ggr så förväntas hjärnan tydligen börja gilla springandet istället för att signalera att man ska dö. Jag fattar inte varför man inte bara kan hoppa över den svinjobbiga perioden och få belöningen direkt med snabb hjärna och tight röv, jag hatar att allt ska ta sådan tid. 

Hela huset sover fortfarande, borde inte jag, deras arma moder då passa på att vila ögonen en liten, liten stund till? Jag menar själva löpandet springer ju inte direkt iväg?! 

Och vem är jag att trotsa signalerna från min egen kropp? (den brukar ju tala om (högljutt) vad den behöver oavsett om det så är äta, kissa, ligga eller vila, och en gnagande mage känns inte direkt som ett tydligt tecken på att den vill springa.) Är det något som vi blir matade med så är det ju informationen att vi ska lyssna på vår kropp så vi inte blir utbrända. Herregud, tänk om min gnagande mage försöker säga att jag kommer gå in i väggen om jag börjar springa?! 

Känns fullt rimligt. Sen vilken typ av vägg får man ju tolka själv. Utmattningens eller utbrändhetens. Jag tror stenhårt på utbrändhetens. Bäst jag tar det extra lugnt idag. 

Hör ni det kids? Mamma behöver vila och äta choklad i hängmattan idag och kan absolut inte hämta en enda snutte annars kommer hon bli utbränd. 

Publicerat av

Jag heter Anna Nord, Jag är en 35årig 4-barnsmamma med lätt störd humor och en faiblesse för ”tänk om filosofier". Hoppas du gillar bloggen! Glöm inte prenumerera så du inte missat några crazy! Vill du kontakta mig maila mig på anna@mockidikk.se

En reaktion till “Jagad av en gnagande mage! 

Kommentera