Mannen som sovit räv?! 

Vi har fyra barn varav 2 stycken som vi framavlat tillsammans de senaste 2,5 åren. Under de sista två barnen så kan jag räkna på en hand antalet gånger mannen varit uppe på nätterna och antalet gånger han vaknat själv är noll och inga gånger. 

Anledningen att han inte varit vaken på nätterna är för jag någonstans inte sett vinningen i att båda är som trötta zombies med en stubin kortare än en veke på ett ljus och känslorna utanpå kroppen när han inte vaknat av sig själv. Han har istället fått vara den som har i uppgift att hålla ihop fortet och ducka när giftpilar skjuts ut av den hormonstinna, sömnfattiga mamman i familjen så det inte skapas hönor av minsta tillstymmelse till fjäder. Det har funkat för oss, framförallt för att han hela tiden haft vett att visa tacksamhet och förståelse för att alla minsann inte sover sig igenom två bebisperioder på raken. 

Trots att jag varit delaktig i beslutet angående sömnen så kan man inte annat än undra lite hur det nu kommer sig att han i morse vid 5 rycket vaknar av att hunden gnyr litegrann när han innan behövt få en rejäl smäll för att vakna trots att en bebis gallskriker och 10åringen åkt på kräksjuka och spyr på löpande band?! 

1. Är känslobandet starkare till en hund? Knappast med tanke på hur mycket tjejerna har pappa runt sitt lillfinger. 

2. Är det för att han hela tiden känt att jag är huvudansvarig och han bisittare med barnen när de var små men nu när valpen inklusive bajsstädande är hans huvudansvar så vaknar han? 

3. Har han under dessa år sovit räv som en mästerfejkare? 

Ännu en gåta i familjen Nord utan svar.. 

Publicerat av

Jag heter Anna Nord, Jag är en 35årig 4-barnsmamma med lätt störd humor och en faiblesse för ”tänk om filosofier". Hoppas du gillar bloggen! Glöm inte prenumerera så du inte missat några crazy! Vill du kontakta mig maila mig på anna@mockidikk.se

Kommentera