En brännande känsla.. 

Natten mellan lördag och söndag den här helgen är en natt som jag helst inte vill minnas. 

För att ta det hela från början så var vi bjudna på middag på lördag kväll i Göteborg. Svärföräldrarna passade barnbarnen och en nybäddad säng fanns till vårt förfogande efter kvällens förlustande. En knapp vecka innan middagen så dimper det ner en inbjudan till min farmors 90-års kalas i Varberg kl 13 på söndag. 

Jag känner mitt bakfulla själv såpass väl att jag tar det otroligt vuxna beslutet att köra till middagen eftersom det känns som en omöjlig uppgift att fixa hästar, en hög ungar och en hope släkt innan lunchtid om jag skakat mina lurviga ihop med en shorts eller två. 

Sagt och gjort, jag kör hem mig själv och mannen till svärföräldrarna vid 02.00. Lagom till vi kommer in så vaknar minstingen till liv och tror direkt att nu är det morgon. En tandborstning senare så bär jag även in Ninja i vår gästsäng på 1,40 då hon däckat i fotöljen framför tv’n. 

Vi knör ner oss i sängen med ninja och jag lägger återigen penny i sin säng i hopp om att hon ska somna om. Mannen somnar såklart så fort han nuddar kudden och drar snart igång snark-SM. Ninja som tydligen drömmer att hon kör Thai-boxning snurrar runt och sparkas så det finns inte en fläck på mig som inte är öm. 

Och då drar det igång. Magont och illamående från helvetet. Jag springer som en iller mellan toaletten, nappande av Penny och sängen där jag behandlas som en boxpåse. 

Jag börjar fundera på om de jäklarna spetsat mitt mineralvatten och att jag kört dyngrak hem? 

Om jag fått någon kräksjuka och snart smittat en halv världsdel? 

Men attackerna av magsmärtor och den brännande känslan i nummer två gör att jag minns att grytan som serverades på middagen var riktigt, riktigt stark. 

Jag tittar uppgivet på klockan vid 6 på morgonen för att sedan slumra till en stund för att bli väckt av min väckarklocka vid 8. 

Med knappt två timmar sömn i kroppen, en mage som gör uppror och med en känsla av att vara mer bakis än någonsin packar jag ihop familjen för att köra hem oss för hästskötsel och ombyte till kalas. 

Klockan 16 checkar vi ut från kalaset och åker hem för att lägga oss i horisontalläge och andas. 

Tydligen så fixar icke min mage chili. Detta har den visat med att vara så uppblåst så hela släkten förmodligen i detta nu spekulerar i när nummer 5 ska anlända. 
Jag förstår inte grejen. När jag är gravid och inte fick dricka då straffas jag med en 20 veckor lång bakfylla. 

När jag fattar vuxna beslut för att undvika bakfylla så blir jag chili-förgiftad och får bakfyllesymptom upphöjt till 1000. 

Lite kluven till vad universum försöker tala om för mig..  

Publicerat av

Jag heter Anna Nord, Jag är en 35årig 4-barnsmamma med lätt störd humor och en faiblesse för ”tänk om filosofier". Hoppas du gillar bloggen! Glöm inte prenumerera så du inte missat några crazy! Vill du kontakta mig maila mig på anna@mockidikk.se

Kommentera